Kom nyss hem från GusstN, vi har vart ute på en promenad och sett P.S I love you. Den filmen berörde mig så otroligt mycket. Massa tankar kom upp i huvudet och allt bara snurrar fortfarande. Kom och tänka på en viss person, en person jag saknar så oerhört mycket. En person jag alltid kommer älska. Precis so hon gjorde i filmen, hon skulle gå vidare nu. Kanske dags för mig att göra det nu också. Kanske ska släppa den där personen helt för han kommer aldrig tillbaka hur mycket jag än vill. Ska lägga mig nu, men först ringa hans mobil och höra hans röst på telefonsvararen. Då kanske klumpen i halsen försvinner, eller så kanske den blir ännu större. Godnatt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar