torsdag, december 13, 2018

RECEPT - Saffransbiscotti

Ingredienser : 

  • 100 gram smör (jag använde mat & bak margarin)
  • 0,5 gram saffran
  • 1,5 dl strösocker
  • 2 st ägg
  • 1 tsk bakpulver
  • 5 dl (300 g) vetemjöl



Såhär gör du :

  • Smällt smöret i kastrull (Det räcker om du har smöret på plattan tills hälften av smöret smällt för resten kommer smälta också men det slipper bli så varmt).
  • Häll i saffranet i en mortel tillsammans med lite strösocker och stöt saffranet, man får då ut med smak och färg av saffranet. 
  • Tillsätt saffranet i det smälta smöret och rör om.
  • Mät upp strösockret i en bunke och häll över smöret med saffranet, tillsätt äggen. Vispa ihop till en jämn smet 10-15 sekunder med elvisp.
  • Tillsätt bakpulvret och vispa 5-10 sekunder och sedan tillsätt vetemjölet och vispa med låg hastighet till en jämn smet.
  • Tryck ihop degen för hand och dela degklumpen i 4 lika stora delar. Rulla ut varje längd till ca 40 cm lång, lägg dom på en plåt med bakplåtspapper. (Jag tröck till mina lite)
  • Grädda mitt i ugnen i 175 grader i ca 15 minuter.
  • Ta ut dom och sänk värmen till 100 grader, skär varje längd snett någon cm bred och vänd dom med snittytan upp, låt torka i ugnen i 30 minuter (sätt en grytlapp så ugnen är på vid gavel), efter 30 minuter vänder du dom så dom får torka ytterliga 30 minuter på andra sidan. 
Smällt choklad över vattenbad och doppa och låt stelna , förvara helst i glasburk eller som jag gör små cellofanpåsar och ge bort i julklapp. Man kan även hacka i mandel av olika slag i men då jag är nötallergiker skippade jag det. GÅR BRA ATT FRYSA!



torsdag, december 06, 2018

KONSERT MED ROGER PONTARE

Dom flesta vet vem som sjungit "Vindarna viskar mitt namn", Jo Roger Pontare och han fick jag chansen att sjunga med i Hofors kyrka för två veckor sedan. Jag sjunger i Gloriakören i kyrkan sen några år tillbaka och vi har konsert på höst och vår och denna gång kom denna trevliga människa för andra gången till Hofors för att spendera en heldag på Lördagen med massa sång och rep ihop och på söndagen hade vi en konsert med honom inför en fullsatt kyrka. 

Det var de roligaste jag gjort, vilken helg och vilket drag vi hade i kyrkan tillsammans alla. Nu vill jag dela med mig av lite klipp ifrån konserten till er och självklart bjuder jag på en selfie med Roger också. 









onsdag, september 12, 2018

Long time no see..

Hej allesammans! Det var ett tag sedan jag skrev här och en del har ju hänt sen dess och nu känner jag mig redo igen att börja blogga när hösten kommer. Bara göra en stor kopp te och tända ljus och sätta sig ner och skriva.

Sommaren försvann fort iallafall men den har varit helt okej. Varit till Åland två vändor med bilen och åkt runt, varit till Gräsö en heldag och badat en del också vilket inte är vanligt när det kommer till mig. Jag har separerat ifrån min sambo och bor nu själv kvar i lägenheten med katterna och har börjat träna på gym, det är 4e veckan jag är inne på nu med träning 5 dagar i veckan, det känns nästan som mitt andra hem och har världens bästa svägerska jag gymmar med också. Kören i kyrkan är igång igen och i vinter ska vi ha konsert och sjunga med Roger Pontare.

Jag tror jag kommer börja lägga upp recept, matdagbok och träning här på bloggen, först för att jag själv ska kunna ha det dokumenterat sen också att ge tips till er och alla tips ni sitter på får ni gärna dela med er av.

Känner att det är min tid nu, fått nya bekantskaper och börjat leva igen vilket jag inte gjort på ett helt år nu så nu kör vi..

onsdag, juni 27, 2018

HÅR - Permanent

I måndags permanentade jag min väns hår, hon har ganska kort, blekt och färgat rosa och även fast vi inte fick tag på MJUK permanent så vart det inte alls slitet. Lite hårinpackning och håret blir mjukt. 

Någon som permanentar sig? 


tisdag, mars 13, 2018

MY MUESLI..

Jag har ännu en gång gjort min egna muesli hos Mymuesli.com och denna var sååå god. Kombinera sin egna muesli kan ju inte bli bättre och få den hem till dörren till väldigt bra pris. Det finns även färdiga blandningar.

Och nu har jag ett bra erbjudande till er alla, om ni beställer via min länk får ni 6 pack färdiga muesli blandningar på köpet när ni beställer en museli värde 100 kr. Detta gör ni här : Erbjudande till er från mig.





tisdag, februari 13, 2018

Ett ögonblick i tiden..

Skriven av mig hösten 2012.  

Året var 2010, vintern gick mot vår likaså sommarens gröna löv blev röd, gul och orange. Efter en omtumlande sommar med seperation mellan mig och killen levde jag själv med min katt Alice i lägenheten jag och killen jag trodde jag skulle dela mitt liv med byggt upp tillsammans. Efter den dagen han lämnade oss för sista gången påminde allt om honom, vad jag än gjorde fick jag upp tankarna på honom. Hur mycket jag hatade honom för varje slag, alla blåmärken som fortfarande fanns kvar på armar och ben. Kändes som jag var instängd i en mardröm som aldrig tog slut. Han kom aldrig hem efter jobbet, han var som försvunnen ur mitt liv, den killen jag byggt upp förtroende för, killen som fått mig att känna mig älskad och till slut fått känna mig värdelös var äntligen borta ur mitt liv. Hur skulle jag fortsätta leva? Tanken slog mig många gånger hur jag bara ville ta tillbaka den första gången jag mötte hans blick, för efter den blicken var jag fast i något jag kallade helvetet. 
Det vart Oktober och marken var kall, hård och alla blad på träden hade fallti ner för att snart täckas med vit glittrande snö. Jag var ute med mina vänner sent den kvällen. Vi åkte skogsväg efter skogsväg och vid varje korsning valde vi en ny väg. Till slut kom vi fram, dit vi kallade vår hemliga plats. Jag kommer ihåg att stjärnorna lyste den kvällen, så starkt att den lilla skogsdungen mitt ute i ingenstanns lyste upp för oss. Månen var som en stor lampa över oss och den speglade sig i den glittrande sjön där vi satt runt den gnistrande brasan och värme oss. 
På den långa mörka vägen hem fick vi bromsa in för ett par älgar som sprang över vägen, vi var lyckligt lottad att vi inte krockade. Vad hade man gjort då mitt ute i skogen där det inte fanns mottagning på mobilen och flera kilomter till första hus. När vi kom tillbaka till vår hemort var klockan rätt mycket och var och en åkte hem till sig själv för att sova. Dagen som väntade när vi skulle slå upp våra ögon efter några timmar sömn visste vi inte att de skulle bli en av dom värsta i våra liv. 

Söndagen den 10 Oktober 2010, siffrorna 10-10-10, klockan var runt 11.00 på förmiddagen. Det var frost ute på bilarna och ute på marken låg fastfrysta löv. Jag tog mig en varm dusch och satt upp håret i en handduk på huvudet och kokade te med honung, vilket jag inte brukade göra ofta. Jag satt mig vid datorn för att kolla om min vän var inloggad på Facebook. En vanlig värdelös söndag som man alltid säger men inte idag för jag var glad för jag skulle åka och hälsa på mina två vänner i Dalarna, S och S. 
Som fingertopparna rör vid tagentbordet blir jag mer förväntansfull av att skriva till mina vackra vänner och snart är jag där hos dom. En söndag som denna kunde inte bli mer bra än att träffa dom som har en stor betydelse för mig, vänner som jag delat så mycket glädje och äventyr mer. Mitt hjärta stannar till när jag läser "Kan inte förstår vad som hänt..", jag kände hur jag ryste över hela kroppen, tiden stod stilla när jag klickade på en länk på S´s facebook logg, "Ung kvinna omkom i bilolycka.". 
Inom en tid på några sekunder stod jag med huvudet över toaletten och kräktes. I chocktillstång satt jag på golvet i badrummet med släkt lyse och stirrade rakt ut i intet. Kände hur Alice kom och drog sig mot mitt nakna ben och kvittrade som bara hon kunde göra. Jag gick tillbaka och satt mig på datastolen som knakade till, blundade och öppnade ögonen sakta. "Vila i frid S" var det första jag läste, S är död, S finns inte, detta måste vara en skämt tänkte jag medans min hand skakade när jag försökte få fram min bästa väns mobilnummer för att ringa, efter många singnaler och inget svar skickade jag ett sms att hon måste ringa mig, S är död. Efter fem minuter som kändes som flera timmar fick jag ett svar att jag ska sluta skämta om sådanna saker. Till slut får jag tag på min vän och hon brister ut i gråt när hon satt sig vid datorn och läser på facebook vad som hänt. Själv fick jag inte ut en tår för jag var i chocktillstånd och kunde inte tänka klart. 
Timmarna rann iväg och den eftermiddagen med samtal kom min vän och hämtade upp mig och vi tog upp två vänner till och åkte till stället där olyckan inträffat. Bilresan dit gick långsamt och kommer ihåg hur jag kollade på dom vita pinnarna på sidan av vägen samtidigt som jag såg S framför mig hela tiden. Väl framme möttes vi av många ögon ögon som var fyllda av tårar, folk satt ner på marken och vissa skrek av sorg. Det var över hundra ljus tända på sidan av vägen och blommor låg överallt runt fotografier av vår nu älskade ängel. Jag kollade ner för ett brant dike på säkert 20 meter och där låg bildelar och ett träd som var av på mitten. Då brast allt, föll ihop på marken och fick inte ut ett ord. Den natten var lång, mörk, tyst och när jag vaknade den morgonen sprang jag direkt till datorn för att kolla om gårdagen bara vart en mardröm men nej, jag möts av massa dikter och fina ord på S´s facebook. Den dagen åkte jag och min bästa vän till andra S som var S´s släkting och hälsade på, vi pratade minnen och grät i varandras armar. 
Efter några dagar började jag känna mig konstig i kroppen, hade yrsel, svettningar, såg i syne, hade svårt och andas och kändes som min kropp och huvud brann. Den kvällen fick jag min första panikångestattack och jag har nog aldrig varit så rädd. Ambulansen fick komma men tog inte med mig till sjukhuset men dom gav mig lugnande och sen somnade jag gott hemma hos mina föräldrar. Dagen efter ringde jag till en psykolog för att boka in en tid för att få prata ur mig, först om att levt med en kille i över två år som misshandlat mig, sen förlorat en vän tog på mitt psyke. Jag gick hos psykologen två gånger i veckan och de hjälpte inte och jag fick börja äta antideppresiva tabletter mot panikångestattackerna och fick åka in till psyke till slut. Var så självmordsbenägen att jag inte kunde bo själv, kunde inte köra bil eller vistas med folk utan att nästan svimma och jag började se i syne. 
Vintern kom och snön låg som ett vitt täcke på marken och det var dags för begravning. Jag trodde aldrig jag skulle klara det, att gå på begravning för en av sina vänner. Ska det vara så? En ung människa som hade hela livet framför sig låg längst fram i kyrkan i en kista. Det var så fint och efteråt minns jag inte så mycket av vad prästen sa för jag försökte vara så lugn som jag kunde för att inte bli något psykfall bland allt folk. S´s kompisar sjöng låten Love shine the light så otroligt fint i kör och när vi fick gå runt och lägga rosen på kistan satt jag min hand på kistan och sa "Jag tänker inte säga farväl till dig idag utan önska dig lycka till på din resa som väntar dig nu.".

Månaden var December och jag träffade en kille jag blev jättekär i, J vände hela mitt liv upp och ner och allt de dåliga som vart försvann lika fort som vintern blev till sommar. Jag var den lyckligaste tjejen i världen och ingenting dåligt stod framför mig tills det vart vinnter igen. Året var 2011 och efter att ha börjat studera stod jag fast vid ett beslut som kunde ändra mitt liv helt. Jag var gravid med mannen i mitt liv... som jag trodde då. Vilken väg ska jag gå, ska jag bli mamma, ska jag och J bli föräldrar  till ett inte planerat barn? Efter en abort med komplikationer vart det vår och J flyttade ifrån mig , jag vart ensam själv. 
Hösten kom och det hade gått två år sedan S lämnade oss på jorden, mannen jag trodde jag skulle dela mitt liv med, han som betydde allt för mig fanns inge mer hos mig. Jag tog mig en härlig höstpromenad och en riktigt funderare över livet och vad det innebär. Jag har gått många vägar fel men i slutändan tror jag att dom lett mig hit jag står idag. Man kan gå vilse, stanna upp och fundera på vilken väg man ska gå men i slutet av dom gamla vägarna är idag. För varje ny dag finns en ny väg att välja. Vilken man väljer och vart man än kommer så leder den alltid vidare. Mitt liv är här och nu, varje dag är ny och varje sekund jag lever ska jag ta vara på. Livet är utanför dörren och väntar på mig och mina val här i livet. 

Till minne av


Simone Lill-beth Marcus 1991-09-27 / 2010-10-10



söndag, februari 04, 2018

Lilja & Lykke

Förra veckan fick jag hemma dessa fina smycken ifrån http://www.liljalykke.se/sv/ . Jag brukar inte tycka om för mycket med diamenter och sånt då jag har lite hårdare stil än så men dessa gillar jag verkligen. Ser fram emot att använda dessa på någon tillställning.



Dream big
Sparkle more
Shine bright


lördag, februari 03, 2018

lördag, januari 20, 2018

These nightmares wont stop..

Sedan jag var liten, eller så länge jag minns har jag alltid drömt mardrömmar och nu blir dom värre och värre. Jag vaknar en gång i timmen varje natt, antingen att man gråter eller sätter sig upp och drar in andan för att få i luft i lungorna. 

Minns att när jag var liten och bodde hemma drömde jag alltid att dom slänge ner pappa i gruvhål, dom slängde ner han i gropar och massa rovdjur som dödade honom. Drömde att mina nära och kära dog och alltid att jag dödade folk, var med i olyckor, spöken och onda andar, naturkatastrofer och att jorden skulle gå under. 

Jag drömmer ofta samma drömmar om och om igen. Och under en natt på 6 timmar drömmer jag många olika drömmar och i drömmarna säger jag till mig att "Sist jag drömde detta så gick jag rakt fram i denna korsning så tar jag den andra vägen kanske drömmen blir annorlunda" men blir samma dröm ändå för jag går samma väg ändå. Och i drömmarna kan jag gå och lägga mig i min säng hemma i lägenheten, somnar och är inne i en dröm där och jag kan säga "Måste vakna ur denna dröm nu" då det börjar bli läskigt och sen vaknar jag upp i min säng och tänker "shit vilken läskig dröm" och sen fortsätter dagen som vanligt i riktiga livet men när det händer saker som t ex att det blir krig, då kommer jag på mig att jag drömmer och då vaknar jag och DÅ ligger jag här hemma vaken på riktigt i min säng. Så är inne i flera drömmar samtidigt, helt störda. 

Drömmer ofta om vänner och familj som gått bort , träffar dom och dom säger saker som t ex "Du ska åka utomlands och göra nytta" Och det gjorde jag ett år efter då jag reste till Tanzania i Afrika och arbetade på en skola där. Mycket sanndrömmar har jag haft också. 

En dröm jag drömmer ofta ;
Jag ser ett hål i marken där jag lägger mig och får jord skottat på mig och det blir mörkare och mörkare och till slut när jag är helt begravd så är det en stege jag klättrar ner på, där ser jag döskallar på väggarna och det står mina föräldrar, syskon, vänners datum dom har dött och när jag kommer längst ner är det en svart tunnel jag går i, och jag ser ett ljus som lyser och det sitter en liten flicka som är jag som liten, sen sätter jag mig mitt emot henne och vi kollar bara på ljuset tills det brunnit ut, när det slocknat då vaknar jag upp ur drömmen. 

Jag börjar tröttna på att drömma mardrömmar varje natt , och jag minns allt i minsta detalj. Är alltid trött när jag vaknar för jag inte får tillräckligt länge med sömn då jag vaknar flera gånger under natten och drömmer så mycket. Jag vill knappt somna för jag vet inte vad jag ska drömma för hemskt, får ångest av att lägga mig och försöka sova för jag inte vill komma in i dessa drömmar. Hatar krig, döda människor, se döda människor och att alla mina nära dör och bli jagad i panik, för alla drömmar är i panik så när man vaknar har man hjärtklappningar, man vill inte somna om eller något. 

Någon som har tips på vad man kan göra för att slippa detta? Någon som har samma problem som mig? Går liksom inte en enda natt utan mardrömmar och vaknar i panik, det har varit såhär i över 20 år nu. 




onsdag, januari 10, 2018

RECEPT - Snickerskaka

Har aldrig testat och göra snickerskaka då jag är nötallergiker men igårkväll slängde jag ihop denna för att testa något nytt, går bra att frysa in om man får främmande. 

Du behöver :

1 liter cornflakes
1 dl cocosflingor
1 dl socker
2 dl ljus sirap
1 burk jordnötssmör
250 gram blockchoklad

Såhär gör du :

Smält jordnötssmör, socker och sirap i en kastrull. Ju längre du har det och puttra ju mer fast blir kakan, har du den för kort stund på plattan finns risk att den rasar sönder. Jag kokade min på svag värme och rörde om hela tiden annars brände det fast i ca 2-5 minuter.
Krossa cornflakes lätt och blanda med cocosen, häll över blandningen från kastrullen och rör runt. Tryck ut i en form med bakplåtspapper ganska tunt och ställ kylt. När den stelnat så smälter du chokladen och häller över och låter stelna i kylt sen. Detta ska förvaras i kyl eller frys.

För att göra denna utan socker och vanlig sirap så skippade jag sockret helt och använde mig av sockerfri sirap. Därav är det bara sockret i de andra ingredienserna som vart med.