Simone, idag är det 2 månader sedan du lämnade oss. Det kändes som det var i morse jag fick beskedet om olyckan och att du inte klarat dig. Först förstod jag inte vad som hänt förns jag började bläddra runt på Internet på tidningarna i Dalarna och se att alla började skriva på din Facebook sida.. Dagarna sprang iväg och det var dags för att säga hejdå på begravningen, gud va jobbigt det var. När jag la rosen på din kista sa jag inte hejdå utan jag sa Älskade Simone, sköt om dig och lycka till med det som kommer härnäst. Vi ses snart igen och tills dess ha det så bra. Varför säga hejdå när du fortfarande finns kvar bland oss, i minnen, i luften vi andas och i bilder? Bara för att du inte finns bland oss nere på jorden och trampar marken vi går på så finns du någonstanns, vart vet jag inte riktigt men igår när jag stod på balkongen och såg upp mot stjärnorna tänkte jag på dig, att du va där uppe hos din mamma och har det bra.
Jag önskar jag fick mer tid med dig här nere på jorden, det var alldeles för tidigt du lämnade oss men det går inte att spola tillbaka tiden hur mycket jag än skulle vilja det. Du finns i mina tankar varje dag och jag vet att du finns bland oss. Jag älskar dig Simone! <3
Det här vackra kortet på Simone har min vän Sabina tagit.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar