Helg igen då..

Nu är helgen kommen igen.
Igår på ind.val skärde jag upp mig jättemycket, Blödde som en slaktningn nästan. :(
Sen va jag och handlade på City Gross med mamma och pappa i Falun. Kom hem ganska sent och då vart det göra räkmacka med mamma och kolla på Idol.

Natten har varit jättehemsk. :'( Har inte sovit mer än två timmar och har bara mått skit.
Kom iväg till skolan iaf och hade två timmar svenska. Och det vart massa knepiga saker där också. Hoppas han inte är sur bara. Slutsnackat om det. Jag och Richard var ner och kollade på Höstmarknaden på bruket också. Det var ju inget och se, lika lite stånd varje år.

Åkte hem och storstädade mitt rum, Dammat allt och dammsugit och plockat. Bytt alla dukar och sängkläder och allting. Vart jättebra. Nu blir det duscha och fixa sig. Sen film hos GusstN.

LÄGGER MIG NER OCH DÖR NU.

Brynäs IF is the SHIT..

Brynäs krossade Linköping med 9-1.

Godmorgon..

Vaknade för ett tag sedan, Alltid lika härligt med sovmorgon. Börjar 13:10 idag och har en dubbeltimmes lektion med vår gamla mentor Anki som vi alla gillar jättemycket. Verkar vara underbart väder ute idag, Solen skiner och det blåser ingenting. Vet inte vad som händer sen efter skolan men ska nog ut och gå först, sen hem och städa mitt rum.

Nu ska jag platta håret, sminka mig och byta om. Ciaooo..

Gå hem med er..

Först blir jag och vissa andra personer oroliga för vissa saker, för allt det som händer i skolan drabbar ju oss .. Men vi vill ändå att ni lärare ska må bra. Först en av dom bästa lärarna jag någonsin har haft flyttade iväg och började på någon annan skola, Dom andra två vart med barn och gick hem. I morse när jag kom till skolan fick vi höra att vår Mentor fått Stroke i helgen och dom vet inte hur allvarligt det är. Nu finns en kvar och jag vill helst inte berätta massa här. Men vi ser hur dåligt läraren mår och allting men ändå går han inte hem och sjukskriver sig. Det blir ju bara ännu värre att vara i skolan och försöka sätta 1:or, 2:or och oss 3:or i Arbete när alla andra lärare inte finns där och hjälper till. Vi blir ändå sur för INGEN förstår. Ingen ser hur dåligt han mår. Dom bara gnäller och tjatar om sina uppgifter när han sitter där med ögonen fylld av tårar och så ihopsjunken att han knappt klarar av att vara bland folk. Det är så fel allt det här i skolan. Varför ska det alltid vara nått?

Imorgon ska jag och Elin iaf fixa två lärare som ska vara med på våran klassresa. Äntligen börjar det ordna upp sig och det verkligen blir en resa för våra pengar vi tjänat in. Även om vi fick börja på MINUST 10 000 kr så är vi inte sur över det längre. Att vi inte fick tillbaka dom alltså. Men men, mycket i skolan i morgon. Ska leta lärare, snacka med vår "rektor" (som vi har för tillfället eftersom vi inte har nån rektor än). Och vi ska ringa och boka vår kryssning och massa mer. Blir antingen nu på Torsdag eller nästa vecka på måndag eller Onsdag. Det visar sig.

Men nu, sovtajm.

Marilyn manson

Den 15 December ska jag och GusstN till Hovet i Stockholm och se på guden själv.
Det kommer bli ett minne för livet.. OH JA!!!
MARILYN MANSON

Helgen..

Fredag idag, så skötn med helg. Och som vanligt blev jag tokig på mitt hår så jag var tvungen att fläta i dreads i håret och denna gång blev det bara svarta. Men inte i luggen.

Va ska man göra i helgen? Har inge planer alls, blir nog att se på fäbojäntan med Kurre och Malin i morgon. Sen inge annat. Skönt med slappa helg. Men ska försöka hinna med att träffa Richard och Emilia i helgen också.

Det visar sig.

Dansa till takt med musiken..

Det som jag skrev om igår som skulle bli ett helvete idag på eftermiddagen var faktiskt rätt kul. Vi hade mössor på oss som stog upp flera meter ifrån huvudet, förkläden och slev i handen. Tommy som har kockskola är så rolig, höjde radion till högsta volym och dansade omkring och hjälpte oss med allt. Vi gjorde potatis och purjolökssoppa till förrätt, potatisgratäng och fläskfilé till varmrätt och banan split till efterätt. Fast jag gjorde faktiskt potatisgratängen bara. Fast fick hjälp med potatisskalningen och sånt av andra. Det var kul och ska försöka få höga betyg i det ind.valet.

Väl hemma somnade jag en kvart på min säng, gårdagen var så jättejobbig. Först hade man inte sovit nått på hela veckan och gjort massa saker hit och dit och inte vart hemma så mycket. Sen så var jag så trött och ville bara lägga mig och grina ut i sängen för jag var trött och allt. Men nej, jag vart skitsur och skrek och grinade och viste inte änns va jag sa. Kroppen kunde inte va still och jag var förbannad som fan. Till slut efter många om och men så somnade jag och sov några timmar inatt iaf.

Nu springer jag runt som en tok i huset och grejjar med allt, ska ta in katterna och ge dom mat, duscha och allt. Lite stressad nu är man iaf. Men men, ledig imorgon så det är skönt.
Helgen? vad händer då.. Har faktiskt ingen aning. Richard´s tjej ifrån Stockholm kommer hit till han så vi får se om jag ska hitta på nått med dom. Det visar sig..

Trevlig kväll alla..

Vill ...

Det ända jag vill just nu är att få sova i min sköna säng. Utan massa tankar som snurrar omkring i huvudet. Jag orkar inte gå och tänka på morgondagen och vad som ska hända då, Orkar inte tänka på vad jag ska göra i helgen eller vad som kommer hända nästa vecka. Orkar inte heller tänka på vilka läxor jag har att göra till den och den dagen och alla arbeten jag måste göra färdigt som jag har här hemma på datorn. Allt är bara stress och jag känner att antingen blir det ännu en sömnlös natt för mig.. med pennan i min hand och blocket i knät och sitta och plugga. Eller så känner jag bara för att ta mig en grogg och lägga mig i sängen och bara grina ur mig allt. Sen kanske somna och hoppas att vakna sent så man slipper helvetet som är på eftermiddagen i skolan.

Va ska jag göra? :'(

Kan ej se..

Jag är så trött i hela huvudet att jag knappt inte ser nå mer. 2 timmars sömn sen i måndags är jobbigt, speciellt när man har varit ute och ränt överallt hela dagen idag. Och igår åkte man till Sandviken då och va där. Jag måste ta en huvudvärkstablett, duscha och sova känns det som. Orkar inte hålla ögonen vaken länge till. Har klarat av att vara vaken i en hel vecka hos DillaN i somras, men sen låg jag hemma i feber och va helt död i kanske 2 veckor efteråt.

Känns som jag måste göra klart mitt arbete om Självmord men har ingen lust att arbeta med det nu. Sen har jag ett arbete som skulle vara inlämnat idag, men eftersom jag var sjuk och inte var till skolan i Fredags fick jag det inte förns idag. Sen lär jag hålla på med Projektarbetet och skriva om demokratin och sånt i ett valfritt Land, då jag valt KUBA.

Känns som om jag inte orkar arbete med något av det här nu, skulle helt vilja ha en riktigt bra bok och en stor kopp varm oboy och sitta nere invirvlad i mitt sköna täcke och slappna av.

Men vem har sagt att livet är lätt?

Man kan inte alltid få som man vill..

Kämpa Sandie, kämpa..

You and me..

I can't believe that I could be so blind.
It's like you were floating while I was falling and I didn't mind.
Because I liked the view.
I thought you felt it too.
When there was me and you.

Veckan...

Veckorna rinner iväg så fort nu för tiden. Just nu är det Tisdag, men snart slår klockan över till tolv och det är ny dag. Alltså Onsdag. Ser verkligen fram emot morgondagen. Den kanske kommer förändra mitt liv. Mitt sätt att se livet på. Jag hoppas allt kommer gå bra.


I helgen händer det väl inte mycket tror jag. Ska väl slappa och ta det lungt, plugga lite också.
Snart är det lov också. Ska bli skönt och slappt.Umgås med folk, eller ah.. precis. Mer säger jag inte.


Är i Sandviken nu hos en vän, ska sova här inatt. Å imorgon kommer Richard och möter mig. Så blir det kaffe och massa roligheter. Men nu snart.... blir det sovtajm.

Love is in the air..

Vad har hänt med kärleken?

Jo, har hittat tillbaka till min älsklings armar och där stannar jag nu. För alltid. <3>

Vi har ju vetat hela tiden att vi hör ihop men har aldrig pratat ut om det vi hållt tyst om. Jag är glad och lycklig. Det ska vara vi Viktor, så är det.

Jag älskar dig.

Stressigt ..

Det är inte bara bilden som är sne, mitt liv och min dag är sne. Händer så mycket nu, massa i plugget, projektarbeten hit och dit och UF-mässa och det är så mycket nu. Vi får se om det blir någon resa för pengarna som vi tjänat i Kafeterian också. Imorgon är det skola igen då, veckorna går ganska forta nu för tiden men det är bara för att vi har sånt slappt schema.

Just nu vill jag bara ha helg. Längtar tills nästa helg, då ska jag ta det lungt och sova ut. Plugga också, ska nog till bibblan någon dag också och lämna in böckerna jag lånade i Fredags. Har läst ut alla 3, får se va det blir för bok då. Imorgon blir det fullt upp i skolan, tråkigt men sant. Har inte gjort kap. 4 i Inköp och Varuhantering och det skulle vara klart till imorgon. Får då får vi ett nytt kapitel. Men det är så svårt att hitta på egna saker till alla frågor. Sen ska man söka på Internet och alla är helt ivriga och jobbar på som fan och då blir det skitsvar för dom. Och blir stressad av alla andra för jag vill ha utförliga svar och bra skrivet. Men det är inte så lätt när det hela tiden är stress. Sen mitt i allt lär jag försöka ta igen det jag missat förra året pga kafeterian.

Hur ska detta gå? Hatar att stressa..

Varför gör du så här?

Varför gör du så här mot mig? Ena sekunden vill du prata och sen andra sekunden skickar du smsa där det står " hoho, vill inte prata med dig ikväll nå". Man kan väl säga det på ett bra sätt?

Eller... ?

Jag blir förbannad, hur du beter dig nu för tiden. Ibland passar det bra och andra inte. Förstår inte vad du håller på med. Du gör mig sur, hoppas du förstår det. Och tjatar om saker hela tiden och frågar ut en hela tiden. Det jag undrar är hur du vill ha det? Skulle gärna vilja veta det..

duuu..

Du går där sakta på stigen för att snart komma hem till tryggheten och där finns jag, men ändå så långt ifrån dig. . Men stigen känns lång, mörk och ensam. Ville hålla din hand då, känna att du känner dig trygg med mig vid din sida.

Du ger så fina komplimanger så jag nästan smälter. Hoppas du torkar upp mig om det inträffar när jag är med dig.

Just nu är det svårt..

Nu inatt ungifär vid 3 tiden var det ett år sedan min farmor gick bort. Det kändes hårt då hon gjorde det, jag saknar farfar så mycket som gick bort när jag var 9 år. Men vi alla vet ju att en dag är den dagen så man lär inse saker, t ex att någon gått bort och då är den borta och aldrig mer kommer tillbaka. Om inte det blir som det blev för mig då när jag var ensam hemma förra fredagen, för en vecka och en dag sedan idag. Jag mötte farmors blick, såg hennes vita lockiga hår bara stod där.

Folk säger att det beror mycket på om man tänker på dom och så om dom kommer och visar sig. Och alla snackar om att man ska stänga sig för att inget ska hända. Men hur, ska jag sitta och tänka att jag är i en bubbla eller? Det är inte så lätt som alla säger.

Min bror ringde till mamma nyss och sa att det hade hänt massa konstiga saker nu på kvällen och vi har inte berättat något om det som hände mig för att inte skrämma upp han. Jag blir så rädd och förvirrad, vet inte va jag ska säga, göra eller ta mig till. Jag är intresserad av spökern och allt men är så rädd samtidigt. Jag ska sluta tänka på massa sånna saker, sluta se skräckfilmer och sluta upp och prata om allt sånt där. För jag orkar inte mer snart, Mitt psyke ligger fan lågt ner nu och det blir bara värre. För sånt här är det värsta jag vet.

Sen när alla kompisar blir sur för inget och alla bara gnäller om massa saker, tänk då att man lever ett liv, fatta om man ska bråka om sånna där småsaker hela tiden som folk gör. En dag kanske man är borta. Då kommer man ångra sig. Man lär tänka efter lite innan man säger massa tycker jag. Så allt är faktiskt jobbigt just nu. Och i skolan är det massa krongel hela tiden. Vet inte alls vad jag ska göra nå mer snart.. :/

Kanske det är du..

Kanske du är den lilla pusselbiten som fattats i mitt hjärta!?

Den biten där det är ett stort rött hjärta som dunkar i takt med livet..

Du gav mig liv..

När allt var som värst, när jag bara kände att jag inte orkade andas mer. Då stog du där.. Du stog framför mig, men du var ändå så långt bort.

Du gav mig ord som fick mig att torka bort tårarna och tänka framåt. Tänka på framtiden och allt jag har att leva för. Dina ord blev fler och fler som snart blev meningar. Sen rätt som det var en kväll hörde jag din röst. Den finaste mjukaste rösten som gav mig komplimanger. Jag börjar känna det igen, känna mig värd att leva, känna att jag har nått att leva för och känna att hoppas på en framtid som kan bli en bra framtid.

Du är inte bara vacker och snäll, du är så mycket mer. Tack

Dom staffar oss...

Hur jävla mycket har jag och Richard inte kämpat med den där jävla Kafeterian?
I två år har vi handlat flera gånger per vecka, vi har skrivit schema om vilka som ska stå vilka dagar, vi har räknat och gått upp med pengarna en gång i månaden till komunen.
Vi har ställt upp och bakat 40 sockerkakor på två dagar i skolan, tänk att en sockerkaka är inne i ugnen i 30 minuter minst, det tog timmar både i skolan och hemma. Vi har struntat i massa lektioner för att vi skulle kunna fixa och stå i kafeterian när ingen annan stälde upp. Så vi ligger efter sen andra året i några ämnen vi måste ta igen nu sista året då vi redan har så fullt upp.

Och va får vi för det? En massa jävla skit och att lärarna inte orkar bry sig om vår resa klassen ska få göra för pengarna. Vi fick till och med börja på MINUS 10 000 kronor.
Och det får vi inte änns tillbaka.. Så jävla irriterad jag var i skolan idag när lärarna gnällde och sa att vi ska åka på Eckerö linjen. Det kostar 40 kr tur och retur. 2 timmar dit och 2 timmar hem, då är det buss och allt med ifrån sandviken till båten och ifrån båten till Sandviken.

Blir så jävla förbannad, blir arg och ledsen hur dom behandlar oss. Jag och Elin har snackat om en kryssning med lite lyxigare hytter, tre rätters middag, frukost och gående bord på Birka Paradise båten nu om två veckor. Vi har kolla allt hur mycket det skulle kosta och allting.
Och det får vi inte göra? Varför inte.. Neej, vissa lärare mår dåligt för så dom orkar inte åka med. Men då borde dom istället för att sitta och säga hur dom mår till oss så borde dom sjukskriva sig. Och dom andra har gått hem för dom har fått barn. Vi har inte änns en rektor på skolan. Gör mig så jävla sur det här.

Vi har tjänat ihop pengarna, vi ska bestämma vart vi ska åka. Vi hade planer att gå upp och se uppe vid kaptenen och kollat hur allt funkar där och ha lektioner i konferansrum. Men det skiter väl sig nu när lärarna får bestämma. Varför straffar dom oss? Och om vi inte gör nått för pengarna så kommer dom lägga det i HP´s budgettskassa.



Ska bli skönt att slippa den där jävla skolan och folket där, och slippa Hofors i vår.
Då ska jag sucka ut och spotta en sista gång i den här skithålan.

Godnatt..

Låt mig sova. Sov hos gusstn inatt och det blev inte mycket sova. Speciellt när det ända man tänker på är det som hände i Fredags. :/ Jag är rädd att det ska hända igen. Men det är kanske som mamma säger, att du är nere en sista gång nu när det gått 1 år. För att titta till oss en sista gång innan du försvinner till en annan dimmesion. Jag vet inte, men skulle vilja veta varför du kom till mig?

Städa nu, sen sova. Bye..

Det värsta som kan hända i mitt liv har nu hänt...

8 dagar kvar tills det har gått 1 år. Du som var så pigg, du som var så snäll, omtänksam och hjälpte mig att förstå allt jag undrade om Tyskland.

Du bara försvann en dag, din själ flög iväg till farfar och din kropp lämnade du kvar. Jag trodde aldrig jag skulle klara av det, när jag fick reda på att du var borta. Trodde aldrig jag skulle klara av begravningen för jag var så ledsen för att jag mådde dåligt av att jag inte hälsade på dig på sista tiden då. Det ända jag vill är att krama dig och säga förlåt.

Men igår hände det. Snart 1 år gått sen du lämnade oss. Du är med farfar nu, jag har även fått kontakt med farfar men han var lite förvirrad. Men det ska vi inte gå in på. Jag är så kännslig för sånt här, men ändå va du hos mig igårkväll. Ensam hemma stog jag i köket, kände någons närvaro och vände mig. Där stod du, kollade in i mina ögon. Av räddsla hoppade jag bakåt sen var du borta. Tårarna rann ifrån mig kind medans jag skakade av rädsla och fick upp mobilen och ringde mamma som var hos grannarna. Fick inte ut ett ord, stammade och skakade, kände att jag va tvungen att spy, men vågade inte röra mig en meter ifrån där jag stod. Mamma och pappa kom hem och tog mig i min famn, då kom det, spydde och spydde och spydde. Skakade och grinade, kunde inte få ut ett ord ur min mun.

Nu ska vi försöka ta reda på vad ni vill, vad du vill. Jag har inte psyke för det här. Så varför gjorde du så? Jag vill ändå säga tack och FÖRLÅT. Förlåt farmor.

Jag älskar dig.

redan fredag?

Fredag igen. Veckorna rinner iväg tycker jag, snart är det väl jul också.
Skolan är så skön nu för vårt schema är bäst. Slutar tidigt varje dag förutom fredagarna, men slutar 14:10 då och det är ändå tidigt.

Ja, nu är det helg och jag ska åka till E idag. Ska bli roligt och underbart. <3

Ha en trevlig helg då.

Varför så svårt?

Varför ska livet vara så hårt? Varför ska alla svika, snacka skit och bara bråka hela tiden. Du gör mig ledsen och jag hatar dig.

Jag är glad att det finns folk som bryr sig på riktigt. Tack<3

Erik, du är underbar.. rakt igenom. Du förstår en och dina ord värmer. Jag vill känna mig älskad och du får mig att känna mig det. Du är min stjärna, hoppas den stjärnan aldrig slocknar för då finns det inget kvar att leva för känns det som, då blir det mörkt. <3>

´

Jag vill ge dig all min kärlek. Hoppas du tar emot den.

Om du vill

Får du gärna se åt ett annat håll
Om du vill Får du gärna gå
Om du vill Så förneka allt utan förbehåll
Om du vill Kan du leva så
Om du vill Ska jag låtsas att allting är som det ska
Om du vill För ett litet tag
Åh, om du vill Ska jag le och säga att allt är bra
Om nån frågar mig om min dag

Om du var här...

Om du sa Att du visste allt det jag redan vet
Om du sa Du är allt för mig
Om du sa Att vi möttes mitt i en evighet
Kunde du ändå säga nej

Om du var här..
Om du var här...

Om du står därFörmögen att lämna vad ödet sänt
Så kan jag inte göra mer
Men när du går där
Förlägen, och undrar vart lyckan vänt
Kan det ske

Att du ändå ser?

Om du var här...
Om du var här...

Vart börjar vägen?!

Hoppas att du kommer förlåta mig en dag. Att du kommer förstå mig och att du då vet varför det blev som det blev. Hoppas du kommer säga att det inte gör nått och att du säger att du vill vara med mig. Jag hoppas den dagen kommer snart. Att den kommer innan jag beslutat att gå min väg. Gå min väg ifrån dig. För den vägen känns nära, så nära att jag kan se början på en lång väg, en lång väg att glömma och lämna allt bakom sig.

Jag vill inte gå på den vägen, vill inte att det här ska vara slutet. Slutet på något som skulle vara förevigt. Vill gå den vägen med dig, men som ett gammalt par som levt lyckliga i alla sina dagar.

Vill inte, Vill inte..

Sjuk, hoppas inte..

Skolan har börjat och schemat är bra, slappt som fan. Men ändå, så jävla mycket man måste göra nu sista året. Men projektarbete och allting. Man måste ligga i hela tiden. Sen nu är det de värsta, jag börjar bli sjuk. Har feber och är förkyld. Jättekul, eller så inte. Kan inte bli sjuk nu, måste gå till skolan hur sjuk jag än är för jag kan inte missa nått för då kommer man efter direkt. Och jag har lite saker kvar ifrån andra året jag lär göra i ett ämne så det lär jag komma ikapp med. Så skönt att jag bestämmt mig att jag ska göra alla uppgifter direkt när när man får dom och lämna in i tid. Så om jag blir sjuk nu kommer jag komma efter. RÄDD.

Aja, jag orkar inte tänka på att bli sjuk nu för då blir jag väl jättesjuk eller något.

Förutom det så har helgen varit bra. Har varit hos Malin H, inte umgåtts med henne på hur länge som helst. Säkert ett år eller mer. Vi har bakat kladdkaka, kollat på Big Brother 2003 och umgåtts. Träffade Toffe igår också hemma hos henne, han var där och hjälpta Crille med att bygga datorer. Imorgon blir det att städa och käka alvedon så febern går ner.

Sovtajm snart. bye